Rilke i Jonsered

Den här blogganteckningen är något av en förverkligad dröm: ända sen jag läste littvetenskap och en av lärarna berättade att Rilke hade vistats en tid i Jonsered har jag velat ge ut ett fanzine med titeln Rilke i Jonsered. Det är ju så absurt. Jonsered? En liten lortort utanför Göteborg? Och där skulle superkändisen Rilke ha vistats?

På körens vårrepertoar står två av de fem styckena i sviten Les chansons des roses: Rilkedikter tonsatta och körarrade av häxmästaren Morten Lauridsen. (Förutom det Rilke diktade på tyska skrev han också omkring 400 dikter på franska, om nu nån skulle undra.) Maestro undrade om jag kunde översätta texterna till de båda sångerna; jag svarade att jag absolut inte kunde det men lovade undersöka om de redan fanns översatta.

Rilke i Jonsered alltså: en oemotståndlig, nonsensklingande titel. Emellertid är den aningen för mager att skriva ihop ett helt fanzine om, så den till soppa okokta spiken har suttit i mitt bakhuvuds innervägg och blivit allt mattare.

Tills nu.

När jag började leta efter en eventuell befintlig svensk översättning av Les chansons des roses nosade jag förstås också på de rent biografiska uppgifterna om Rilke, och det sjöng till förhoppningsfullt i spiken där i den bakre väggen: googla på mig! Självklart googlade jag, och jo: Rilke hade verkligen varit i Jonsered. Hösten 1907 bjöds han på initiativ av sin vän och beundrare Ellen Key dit av industrimagnatparet Jimmy och Lizzie Gibson, bodde där i en eller annan av de otaliga flyglar och småherrgårdar som stod till buds och skaldade ihop definitivt en, men troligen flera dikter. Möjligen är jag prillig på nåt sätt, men jag fascineras av fakta som dessa. (Jonsereds historia är för övrigt jätteintressant – som allting man börjar läsa om – liksom Rilkes liv, men det där blir alldeles för långt att skriva om här; den intresserade k. läsaren googlar enkelt reda på det h*n vill veta mer om.)

Vid närmare eftertanke har jag faktiskt varit i Jonsered jag med – på inte mindre än en övningshelg med min förra kör. I den kören sjöng vi inte Rilke, men väl en av de Olle Adolphsonvisor som min nuvarande kör också sjunger den här terminen, och si! där tycker jag allt att säcken knöt ihop sig själv.