I'll remember you this way

Jag vet, jag ligger efter. Första riktiga vårdan: igår. Oj vad jag lekte med barn i lekparken, i timmar! och oj vad det är olikt mig men oj vad trevligt det var. Maken sa att det var solen som gjorde alla glada och snälla, och det har han nog rätt i. Avrundningen på dan, den första riktiga kvällsskuggan på en av väggarna som vetter åt öster, gjorde åtminstone mig sådär glad som man bara blir när man återser nåt man hade glömt hur mycket man gillar.

En madagaskarpalm och ett gäng
tête-á-tête, och så det gamla
fönsterglasets strimmor