2007-10-06

... hon får gå med rumpan bar

Det är roligt när barnen blir äldre.

Idag hade jag tänkt fundera lite kring Erik Anderssons senaste bok, men min och väldigt-snart-fyraåringens (hon fyller om tre timmar och nitton minuter) kvällssamvaro har gjort mig så varm inombords att jag hellre vill tänka lite på henne.

Glädjande nog tycks det som om min äldsta dotter har ganska sjuk humor. Hon är road av att leka med och vränga ord, en smitta som vi föräldrar nog måste lastas för. (Själv har jag till exempel en nästan osund faiblesse för spoonerismer, varför vardagen kryddas av sånt som "bandtorsten", "hicka skit" och "Handbagen" [och jag är i gott sällskap: Ernst Brunner berättar i sin lysande Svarta villan om hur han och hans kamrater spoonade och hur de gick i spinn när Seppan skulle få prominent besök av Jawaharlal Nehru: detta förnamn bjöd ju på en svindlande mängd spooningsmöjligheter]. Ättelägget skrattar åt mina spooningar och hänger på. Hoppas det inte ligger henne i fatet längre fram i livet, utan att hon blir firad studentspexare – eller nåt – tack vare exter som denna.)

En film hon kommer och ber att få se titt som tätt är den här. Den tipsade mig hennes mormor om en gång när hon var här på besök. Väldigt-snart-fyraåringen råkade vara närvarande och fattade genast tycke för den lilla snoppen! som är så skojig och kan spela banjo.

Ikväll kom hon, efter att ha sett sig mätt på Pippi, och kröp upp i mitt knä medan jag gick igenom dagens google readerskörd. Jag hade hunnit till David Nessles blogg och fnittrade alltmer uppsluppet åt det han hämtat härifrån, och den inte längre så lilla dottern insåg ju själv det absurda i alla dessa tappade trosor. Hon ville se bilderna om och om igen och spekulerade kring de skildrade situationerna, skrattande hon med åt hur dumt det faktiskt var. De borde köpa bättre trosor! Och all selleri! Vad skulle de med all selleri till!

Av bara farten fick hon veta vad en hattask är för nånting. Nu vet jag inte riktigt om jag hoppas att hon också ska bli jätteintresserad av Hur Det var Förr eller om jag hoppas att hon inte ska det.