Som calva på grönbete

En hotellbar med svulstiga läderfåtöljer nånstans i Frankrike en exceptionellt tidig försommar.
"Visst är det trevligt när den åttaåriga calvadosen är slut så att man måste köpa femtonårig?"
"Åttaårig? Är det inte lite peddovarning på det? Vår är i alla fall tjugo!"

Är man trefalt rusig – av tokblommande allt möjligt fast det bara är april, av att få sjunga halva dagarna tillsammans med en massa underbara människor, och av champagne som korkas upp lättare än plastkorkar nånsin kan skruvas av flaskvatten – är det kanske inte så konstigt om ett par glas av sagda, sen länge byxmyndiga calva kan inspirera till kvickheter av ovanstående slag.

Personen på bilden har inget med reportaget att göra. Det har däremot stämningen.

Men jag vet: man måste egentligen ha varit med för att ha behållning av såhär situationsberoende replikväxlingar. Ni, kära läsare, kan kanske också skratta om ni transporterar er till nåt motsvarande minne, ett som jag aldrig skulle dra på munnen åt.