Don't you look at my girlfriend

Toastmaster Maken

En amerikansk diner nånstans i Frankrike: ägd och driven av amerikanskor erbjuder den en helylleamerikansk meny. Och jag, som inte varit i USA på alldeles för många år, har en svår american pancakeabstinens. Det blir blueberry pancakes som jag impregnerar med pancake syrup tills de nästan löser upp sig (man kan få lönnsirap för en liten extraslant, men då går hela poängen förlorad. Den – poängen – är ju just att pannkakssyrupen är så ogenerat syntetisk).

Så här går man till väga: Man skär täta skåror i pannkakstraven och häller så mycket syrup över att det blir en sjö som nästan, men bara nästan, rinner över kanten. Sen väntar man tills alltihop liksom magiskt absorberas av pannkakorna, och då dränker man dem med en ny dos. Proceduren upprepas tills den gräddade substansen är absolut mättad. Först nu börjar man skyffla in de drypande bitarna i munnen. Maken (som åt en hamburgare) sa:

"Här ska jag alltid äta. Även när jag är hemma ska jag äta här."

Jag kunde ju bara instämma.