motherfuckin' violence of badminton

Idag blir det lästips: läs Två sjöar av Johan Nilsson. Jag säger bara* detta: den författare som kan förmå mig att läsa om badminton så att jag glömmer att andas, han vet vad han gör. Den författaren kan också på ett stillsamt, sakligt sätt beskriva saker som man känner igen så innerligt väl fast man inte visste att man gjorde det förrän man läser det i den här boken. Det handlar om vänskap. Det handlar om vad som driver en i livets olika skeden. Det handlar om vad som aldrig kan vara oviktigt. Den handlar kanske mindre om badminton än den låter badminton i viss mån spegla allt detta. Dessutom löper en deckarliknande bihandling genom berättelsen men den handlar mer om det svenska samhällsklimatets förändring genom flera decennier än om ett mysterium.

Den som vill läsa utförligare recensioner kan lätt googla fram såna. Själv nöjer jag mig med att rekommendera. Och sen när ni läst ut Två sjöar kan ni som inte redan gjort det läsa Koka makaroner av samme författare också. Den är också jättebra, fast på ett helt annat sätt.

*nästan bara; lite mer blev det ju ändå.