then I'll lose in life's race from now on

Och det kom dagar som föll som yxhugg, som knytnävar, som tårar. Det var dagar i vanmakt i sorg och i öken, i en karaburan i Taklamakan där sand blästrar bort hud på sekunder. Dagar i denna öken i väntan på vägvisarna, de gamle, de som gått före. På kamelerna att lägga sig i lä om. Dagar, dagar, dagar. Och när den tusenåriga pilgrimen kom var han Pete Shelley som rörde vid min hjässa I don't wanna classify you like an animal in the zoo nej han hamrade in sin påminnelse i huvudet på mig så som han alltid hamrat ut den på sin elstärkta akustiska gitarr but it seems good to me to know that you're homo sapien too och sanden blev till sågspån, fuktdoftande sågspån.

Och det kommer dagar. You're homo sapien too