För det blir ju så osammanhängande

Jag har på det allrasom sistone haft tillfälle att grunna över detta med bloggkommentarer och bloggkommenterande. Ett bidrag till kommentarfloden lyckades inte få mig att riktigt ringa in det jag ville ha sagt och få det att lydigt gå fot, men det berodde väl på att formuleringen i fråga befann sig alldeles intill mig, varför lassot jag använde inte var det lämpligaste fångstredskapet.

Det handlar om vad det egentligen är jag har emot bloggkommentarer. Vad är det egentligen jag har emot bloggkommentarer? Inte är det att de kan, och ofta är, rätt så renons på substans. Substans är överreklamerat; förströelsevärdet är det enda som räknas. Nej: det som gör mig så motvalls inställd är att hela proceduren är så irriterande omständlig. För att kommentera nåns blogg, eller nån kommentar till nånting man läst i en blogg, är man tvungen att gå till bloggen, skriva inlägget där, underkasta sig tredje gradens förhör av word verification (som inte ens tycks kunna läsa sina egna fyllebokstäver) och sen gå därifrån. För att kolla om bloggaren eller nån annan bloggläsare har svarat på ens kommentar måste man gå tillbaka och bläddra ner till rätt ställe i kommentarrullan och så skriva ett nytt inlägg med allt vad det innebär. Och hinner det komma ett nytt inlägg på bloggen man har kommenterat, så är det ingen som längre läser de kommentarer där man håller på att kommentera.

Jättedumt och jätteosmidigt och jätteirriterande. Om kommentarerna huvudsakligen är av typen fikasnack vore det ju oändligt mycket bättre att köra en mejllista istället (eller ett chattrum kanske). Tjoff så trillar alla inlägg in i ens brevlåda, oavsett hur lång tid som gått sen det ursprungliga inlägget skrevs. Möjligheten att kommentera är nog förträfflig, fast en bloggkommentarspalt tycks mig som helt fel forum att kallprata och tjôta i. Sådär, nu är det sagt. Lyssna – lär – lyd!

PS. Jo, Översättarhelena: din kommentar till förra inlägget är ju faktiskt värd ett eget inlägg. Med bild. Så det ska det bli, RSN.*

*RSN är en förkortning från sf-fandom och betyder riktigt snart nu (urspr. eng. real soon now). Att det finns en starkt ironisk underton i uttrycket behöver kanske inte påpekas. Ex: "Var det inte du som höll på att skriva en roman?" "Jovisst, den blir klar RSN."