tackan yr och vill, uppfylld av april

En standardfras som aldrig kommit över mina läppar är Ja jag är ju ingen talare men … Jag är nämligen ingen talare och håller därför heller inga tal. Däremot anar jag att en snart självmotsägande plattityd som lär lämna mitt tangentbord oftare än den borde är Egentligen brukar jag inte göra såna här test men …

det här kunde jag inte låta bli (det är del två av klyschan). För en vecka sen fick jag reda på att mitt blomsterjag är ett lejongap (fast i enlighet med lejongapets personlighet – mischief is your middle name – ändrade jag självsvåldigt detta till ringblomma). Och alldeles nyss uppdagades det att jag som europeisk stad är Amsterdam. Fast det tyckte jag passade så perfekt att jag inte ändrade det allra minsta på det. Den som absolut inte har nåt bättre för sig kan själv svara på de här sex frågorna (på tvåan får man låtsas att man är amerikan: "the European Way of Life" minsann. Ja vi har ju så snarlik livsstil alla vi i Rumänien, Grekland och Island).

Valborgsmässoafton nalkas sitt slut. Engelskspråkiga Wikipedia berättar att vi firar den därför att kvarlevorna efter sankta Valborg, som avled redan den 25 februari 779, flyttades den 1 maj. Hur många av mina k. läsare hade på rak arm kunnat ange vem som har namnsdag första maj? Branting hade man väl gissat på kanske, eller möjligen Vilhelm Moberg. Men nej: Valborg är det.

Här i byn är Valborgsbegivenheten som en mingelkväll då man pratar med hundra pers man känner mer eller mindre väl men knappt träffat under hela den långa eländiga vintern – ur social synvinkel är den alltid eländig, herregud det är ju som om varenda kotte går i ide – och scouterna eller nån annan entreprenör på orten säljer korv hamburgare och garvsyrekaffe och hundarna är på samma cocktailhumör de och barna får vara uppe senare än vanligt och sen tuttas brasan på flotten ute i bruksdammen på innan manskören hunnit klart sina fyra trudelutter, ja det måste vara svårt med så mycken samordning, finns väl inte resurser att hyra in logistiker till det, och senare, när de minsta är hemma och på väg ner i sina sängar, smälls det lite fyrverkeri också och folk festar vidare hemma hos varann.

Faktiskt rätt så gemytligt mingel där i doften av balsampopplarna.