2008-10-10

hand i hand, hållplats till hållplats

Göteborg ju.

Kanske förvånar det mina k. läsare att jag inte rapporterat nånting från bloggträffarna där. De var länge emotsedda och de gjorde mig faktiskt inte besviken ("faktiskt" därför att jag har en tendens att skruva upp mina förväntningar så högt att nåt annat än en västgötaklimax till slut inte blir möjligt).

Levern på Prag var väl aningen för genomstekt, men trots att den bloggträffen började med att vårt sällskap fick fösa bort hela Stupidosällskapet (det var förresten författaren Helena Eriksson som också hette Helena, precis som Översättarhelena som bokat bord åt oss) avlöpte den under värme och trevnad med redan kända och nyförvärvade bloggkolleger.

Likadant var det med räkmackan som Studiomannen sammankallat till. Det är en träff med helt annorlunda karaktär men inte mindre njutbar. Njutbar, finns det ingen krog i den där stan som heter så? Det är väl ett kålligt och bra namn? Och jag är väl en stor fet fåne, men det ger mig så otroligt mycket att få umgås med de här människorna trots att jag egentligen inte känner dem. Eller? När känner man nån? Vem känner man? Om jag ska låta instinkterna leda mig så vet jag ju precis. Och här skulle jag vilja räkna upp vissa namn men jag avstår från det av samma skäl som jag inte vill ha nån bloggrulle i margen på min blogg. Jag skriver dem här innanför ögonlocken istället, de namnen.

Några som var med på Prag. Läs gärna deras bloggar.

Andra människor träffade jag också: översättarkollegerna i Författarförbundet. Det var oliver och krossat glas och tuggat papper. Jag träffade en vän jag inte sett på mycket länge. Jag såg på hotellet en film som skakade mig djupare, nej som ruskade om mig så att jag inte kände igen mig själv efteråt på många dagar. Vissa saker kan förändra världen, i alla fall om det är en tillräckligt liten värld.

Tack allihop. Ni vet själva vilka ni är. Ni är k. Ni är till och med ä, några av er. Tack.

Annan gång i Göteborg. Barnas mormor hade barna.
Hon ringde: Vi tappade Julflickans sko nånstans
mellan Trägårdsföreningen och Poseidon! Tjena. Själva
bodde vi på ett hotell på Hisingen. Men vi körde in till stan
och gick sträckan hon nämnt. Uppe vid Valand mötte oss
den här synen. Då blev vi glada och gick och åt råbiff.
When in doubt, ät råbiff!