snötyngda hus, tusentals ljus

Från ett flygplan på inflygningshöjd har varje svensk stad sannolikt påmint om en myrstack den här helgen: en epileptiskt skakande helg med julafton flåsande i hasorna som en rabiesdogg. Glöggen och julölet är slut på Sysset och folk nödhandlar julklappar de inte vill ge bort till folk som inte vill ha dem.

Nu säljas tusen julpaket till folk med kontokort

Och tusen, tusen köper som dom alltid förr har gjort*

Jag hade ärende in till tätorten nära mig (lämna hyrfilm, hämta barnas mormor) men behövde inte komplettera våra inköp förutom med några enstaka saker i matväg (som dock landade på över sjuhundra spänn, hur nu det gick till).

The good people of the world are
washing their cars on their lunch breaks''''

Däremot hade jag bestämt mig för att tvätta bilen. Förutom att den är absolut nödvändig i vårt liv är detta den av mina** bilar som jag hittills gillat bäst. Jag älskar den inte: bara en bil har jag älskat och den tog mitt hjärta med sig när den flyttade in på skroten i vintras. Men jag tycker ohemult mycket om den, mer än jag hade anat när vi köpte den och den mest av allt kändes som det trygga och rekorderliga valet. Men den är ju bekväm så man nästan skäms, och fort som en hyvens familjebil absolut inte borde har den visat sig gå. Till min illa tyglade förtjusning.

glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver***

Och som alla trotjänare tyckte jag den var värd lite extra omtanke såhär i juletid. En guldtvätt skulle den få. När temperaturen tillåter det handtvättar jag naturligtvis: det är nåt jag tycker om att göra; det finns nåt mycket sensuellt i att tvätta slät, smutsmatt plåt blank och stolt; och det finns ett inslag av omedelbart resultat som passar min otåliga natur som handen i gummihandsken. Men om vintern blir det automattvätt och därför kunde jag observera att jag inte var ensam om att vilja göra bilen julglad. Ooo nej. Kön till biltvätten var den längsta jag sett. Men: ingen var stressad eller retlig över väntetiden, nåt vi alla skulle ha varit vilken annan dag som helst.

Välkommen med din välsignade frid
som räcks både gamla och unga****

Egentligen skulle bilen ha fått en rekond i julklapp, en bilens topp-till-tå-behandling. På grund av diverse svepskäl har detta emellertid inte blivit av. Se där: ett nyårslöfte jag vet mig om att kunna hålla.

*Alternativ julvisa ur Svenska Mad nån gång i början av 80-talet.
'''' Äsch, kom igen nu. Den här kan ni.
**Ekonomiskt är familjens bilar numera minst lika mycket makens som mina. Men det är alltid
jag som står som ägare till dem, och det är jag som är mest intresserad av våra fordon.
***Ur Rydbergs Tomten, vilket väl knappast behöver påpekas för mina k. läsare.
****Arne Dagsvik: Se herdar vakar i denna trakt.