Än finns det liv

... nämligen i källarfjärilen som jag upptäckte häromveckan.
"Nåja -- grisfesten kompenserar ju de trista omgivningarna en smula", tycktes påfågelögat mena där han satt och snablade i sig mitt hemkörda sockervatten. När jag hämtade tvätten ur tumlaren hade han planterat sig på fönsterbågen, och där blev han sedan sittande. Och sittande. Och sittande. Jag petade varligt på honom för att se om han levde eller var död, men kunde inte avgöra vilket. Fast när han ett par dagar senare hade flyttat sig några decimeter bestämde jag mig för att tolka det som det förra.
Igår hampade det sig så lyckligt att jag träffade på en naturnörd som kunde tillräckligt mycket om fjärilar för att råda mig i denna sak. Ja, det var rätt av mig att bulla upp sockervatten åt fjärilen, det räcker för den under vintern. Nej, de trasiga vingarna läks inte igen, men den kvarvarande vingytan räcker för att fjärilen ska kunna flyga (jo, jag hade ju själv sett att vingarna bar när den flaxade i vårt fönster). Fjärilar övervintrar på det här sättet, men det gäller att de har det svalt för att inte näringen ska ta slut. En källare är egentligen inte tillräckligt sval, men om jag förser den med socker bör den kunna klara vintern.

Sen blev det värre: när är det dags att släppa ut den? undrade jag. I slutet av mars, om dagarna är milda och soliga då, blev svaret. På frågan om fjärilen verkligen skulle klara nattemperaturen så dags på året fick jag ett par bekymrat rynkade ögonbryn som ackompanjemang till huvudskakningen. Nehej, men hur bär man sig åt då? Man måste se till att fjärilen kan ta sig in och ut, helt enkelt, tills den väljer att flytta utomhus permanent.
Hur detta ska gå till har jag verkligen ingen aning om, men om ett påfågelöga lyckas överleva en vinter med min hjälp ska jag sannerligen göra allt jag kan för att den ska få komma ut i det fria och göra nya fjärilsbebisar. Blommor har vi ju redan utanför som jag vet att fjärilar gillar; och eftersom maken alldeles nyss kom uppför trappan för att meddela att projekt totalrenovera källarfönster har inletts, så anar jag en lösning vid horisonten: det går säkert att ta upp ett lagom stort hål i spånplattan som ersätter det fönster som för tillfället är urtaget, och sedan ta ur rätt fönster när det blir fjärilsvarmt på våren.

Bara nu inte min påfågelspolare gör en massa reklam för det här pensionatet så att det dräller in nya fladderfän vareviga höst. Vi kan ju inte renovera källarfönster varenda år heller.