strung out in heaven's high

Varannandags-Götet bevattnade oss på fredagen igen så jag körde barna och barnas mormor till Ikea. Det tog sin rundliga tid men jag undslapp med alla tiders lägsta kassakvitto: åttifyra spänn. Borde utdelas nån sorts behärskningsmedalj för sånt.

Glasmosaik in till det halvöppna köket

Rätt vad det var blev det eftermiddag, och nästan kvällning innan jag äntligen kunde slita mig och åka och checka in på det femstjärniga. Sovstunden jag hade hoppats på uteblev men bada hann jag innan det var dags att ge mig ut på krogen och träffa supertrevliga Bamsefar och Nina Kanin. Och sen kom maken från tåget och vuxenhelgen kunde börja. Tjoho!

Innanför dörren längst bort bodde vi. Man fick ta
långa benet före för att komma fram nån gång. Barna
sprang lyckliga i korridorerna när de var och hälsade på.

Frukosten höjde sig inte över de flesta bufféfrukostar
(de flesta hotell har suveräna såna) förutom med möjligheten
att välja till exempelvis american pancakes. Äggen är annars
en vattendelare: nästan inga hotell klarar att göra löskokta
som går att äta. Dessa var äckligt rinniga och omöjliga att skala.
Faktiskt inte alls bara en randanmärkning.

Liljor långt uppåt väggarna.

Utsikt ner i loungen från några våningar högre upp.