zensommar

Ja: denna månad är min i dubbel bemärkelse solklara bästing. Jag djupandas igen, får tid för långa tankar, för leenden som inte bara är kisningar mot bländljus, för kjolar som smyger kring smalbenen på mig. För plommon. För ringblommor. För morgnar som är samtidigt svala och soliga. Och för bad. Stränderna är nästan tomma nu, vattnet friskt. Det kan svårligen beskrivas hur förnyat livet blir, avsköljt, efter varje nersänkning i det där ändlösa. Jag gnider kroppen med sand och frustar mig i igen och när jag vadar upp med vattnet strömmande kring kroppen är jag inte riktigt densamma som nyss. Hela den här tiden en stadgande ro i mig: som om månaden vore mitt hem.

Lillis i mina fli-lo-lopps. Samma månad, samma sand, annat år (förra).