glad to say in my heart

Jorå, så man rullar ut cykeln ur boden och trampar iväg och hämtar på dagis. Man kommer hem och börjar leka loss med smältvatten och grus ihop med sin minsting. Man öppnar dörrarna till växthuset för första gången på året och städar undan lite fjolårsmög. Man har lakan på tork – det har man i och för sig haft hela vintern, men nu har man burit ut tvättkorgen genom källardörrn som är upplåst för första gången sen november. Utomhuset har plötsligt öppnat sig: man kan gå ut utan att planera och förbereda och stålsätta sig inför varenda tripp utanför dörrn. Man ska imorron bära ut kaffemuggen och sätta sig i den sma-a-a-la remsan barmark vid österväggen och sitta där och beundra de fyra snödropps- och två blåsippsknopparna alltmedan det porlar i stuprören. Kaffe med takdopp! Solen lapar man från bullfatet!

Såhär ungefär. Fast det här är söderväggen, och ifjol.
Och stolarna är svarta numera, och snygga.