you get so ... EXISTENTIALIST sometimes, Steve

Det känns som om jag har sagt det förut. Det känns definitivt som om jag har tänkt det förut. Jag tänker det nämligen hela tiden: jag har inte tid.

Noga taget har jag förstås tid, men den tiden rymmer inte riktigt allt jag vill göra. Dessa senaste veckor har flera saker konvergerat i kalendern, varav de två fräckaste tidstjuvarna är den tenta i nederländsk läsförståelse som nalkas met stoere stappen och en granskningsvända av en osedvanligt trilskande roman som jag visst aldrig blir kvitt. (Bland annat begärs det av mig att jag ska tolka en dikt av Yeats. Det är inget man gör på elvafikat precis. Dessutom är det inte lyrik jag sysslar med. Alltså har jag skjutit på detta in i det sista.)

När dan är slut har jag ingen koncentration kvar att skriva blogganteckningar med. Då ser jag hellre ett avsnitt av I, Clavdivs: inte riktigt en hjärnsköljning, men ändock en sorts vila. Att serien, och då enkannerligen vinjetten, stått förebild för magnifika produktionen Rome är uppenbart, men Claudius har åldrats väl och stammar vederhäftigt än idag.

Första gången den sändes i svensk teve var jag så liten att jag inte fick se den. Men om jag sträckte ut halsen över huvudänden på min säng kunde jag se ut genom dörren till vardagsrummet, och teven stod då precis rakt framför mig vid motsatta väggen. Den scen som stannat kvar genom alla år är förstås den där Caligula skär ut

nej, det är faktiskt för jävla obehagligt att skriva. *tok, tok, tok* De var inte kloka, de där romarna.

Men igår förbluffade jag mig själv genom att föreslå och genomföra muffinsbak med barna. Idag förvånar det mig inte ett dugg att det kliar i ögonen, eftersom barna har/har haft ögonbalation och det såklart måste smitta mig just när jag ska få åka på långhelg i den största stan dom har i det här landet och till på köpet tenta. Här är muffinsreceptet, som var så lätt att till och med en bakningsskygg individ som jag tyckte det var enkelt.

Saffransmuffins

Smält 50 g smör, låt svalna. Vispa 2 ägg och 2 dl socker pösigt. Blanda ihop 3 dl vetemjöl, 2 tsk bakpulver, 1 tsk vaniljsocker och 0,5 g saffran. Rör ner detta i äggsmeten. Tillsätt 1 dl mjölk och det smälta smöret. Rör ner 50 g riven vit choklad.

Fyll muffinsformar till 2/3, det blir 16–20 stycken. Grädda i 225 grader i 10 minuter. Garnera ev med mer riven vit choklad.