2011-07-04

there has got to be a way

För mina blodgivarpoäng köpte jag ett svampkit åt min k. Maken idag. Jag tyckte det var på sin plats eftersom han igår kom hem med en halv plastkasse full med kantareller. Barna fick innan de åkte iväg med Mormorn, men det var ändå såhär pass mycket kvar åt oss två nu på kvällskvisten.


Den k. Maken är inte bara händig, han är fena på lateralt tänkande* också. Nu senast har han hittat på att man ju kan använda looftlightern att bränna bort ogräs med istället för att köpa en gasolbrännare för detta ändamål.** Bränna är miljövänligare än kemikalier och ger ett mer långvarigt resultat än handrensning (som för övrigt är en mycket tröstlös syssla). Visserligen är vi inga ivriga ogräsutrotare, men ibland finns det ju incitament.

Så länge jag kan minnas har det löpt en smal gång av plattor från ytterdörren och till grusmattan framför huset där en bil kan stå. Denna stig har löpt över en gräsplätt, en förlängning av den stora gräsmattan. Eller? Vid nåt tillfälle började nån skrapa fritt kring de där plattorna. Det visade sig då att det i själva verket rörde sig om en femton kvadratmeter stor, stenlagd yta helt övervuxen av gräs. Kvack! Den måste ju friläggas!

Ske alltså. Frilades gjorde det. Fast sen började vi tycka att gårdsgruset allt var för bedrövligt och bestämde oss för att låta göra om de båda grusplanerna, med markduk underst och håtdpackat underlag och hela baletten. För detta skulle gå att genomföra måste stenläggningen bort. Åtminstone tillfälligt. Och jaba: Jag är ju tokig i pussel! Särskilt jättesvåra ena.

Så här började pusslet. Stenplattor och en hög med sättsand.
Det första barnet var precis ett år och hennes spadar kom väl
till pass.

Tur det inte var blöt målarfärg: då hade jag fått stå ute
och frysa i oktoberkylan då för snart sju år sen. Det var
inte lätt att få till det hela. Särskilt bågformen framför
trappan var marig (under trappan ligger också grus.
Där bor sånt som trehjulingar och sparkar och pulkor.

Sen var man ju mäkta stolt över sitt verk. Stramt och rent
och kliniskt ogräsfritt, vilket numera är ett minne blott.

Men under åren har växtligheten förstås invaderat även
den här plätten. Rensning är ett måste om allt inte ska bli
ogräsmatta igen inom kort. Det är bara det att rensning
är nästan helt meningslöst. Och det var då Maken kom på
att man kan bränna bort inkräktarna med looftllightern.
Den verkligt intresserde kan klicka bilden större och se
själv var i plattpusslet jag har luntat.



*Trots att han himlar med ögonen så fort det blir tal om lateralt tänkande! För honom är begreppet fördärvat av idiotiska gåtor om dvärgar som hoppas ut genom höghusfönster när de får se sågspån på golvet och liknande, men det finns ju andra exempel på lateralt tänkande.
**Ett suveränt redskap faktiskt. Rekommenderas varmt (ha ha) för dem som grillar och/eller eldar brasa mycket.