din sommarblomstring är sin kos

Igår: säsongens första snö. Jag hade hängt ut lakan till tork och en ylletunika till självrengöring i den styva nordan som låg på. Framåt lunch var luften prickig av finkornig vit frigolit. Lakanen var torrblåsta; torra var snösmulorna jag skakade av dem.


Efter middan föreslog jag att vi skulle ge oss ut och busa i snön. Ja! ropte Julflickan (som såhär års ideligen säger sig längta till sommaren) men Lillis ville inte lämna sina skymningssagor fast sa att det gick bra att alla vi andra gick ut. Så Julflickan fick ha mammpappa för sig själv och leka storlekar och fotografera: hon (i sin mammas gamla rävpälsmössa) med sin lilla röda kamera, jag med vår stora svarta. Vi jämförde foton och kastade snöpingisbollar och Lillis fick snö i en kopp att äta med sked: ren och vit glesbygdssnö. Ja det var en fin kväll.


Idag är gräset skäckigt men asfalten bar. Det är som det ska.