där våra barn en gång få bo

Nationaldagfirandet var sig likt. Solen ställde upp om än truligt suckande detta år; folkdanslaget folkdansade så många folkdanser att man började misstänka att de trodde nån verkligen var intresserad; några väl valda individer förärades fina bordsflaggor i egenskap av nya kommunmedborgare; häst- och ponnyklubben hade underlåtit skicka representant att motta kommunens gåva i form av en fana; grå kostymgubbe var så nöjd över sin färdighet att sammanfoga icke-originella ord på ett komplett förglömligt sätt att han aldrig ville sluta göra det; en kör ylade som alltid fyra låtar varav den sista oföränderligt Sverige

och det var liksom terminsavslutningen för den kören jaha hejdårå trevlig sommar och nu känns det som i China Miévilles novell "Jack" när de omdanade vaknar en vacker dag och har fått händerna utbytta mot saxar ögonen mot ett kollage av glasbitar benen mot trädgrenar påfågelsfjädrar över hela ryggen

tillvaron pågår som förut fast man är inte densamma

Tolv veckor