a good year for the roses

Jobbiga veckan är arbetsnamnet. På ett flödesschema där orden bygga om barnens rum jäser som en fet fjortonarmad bläckfisk i mitten har vi skrivit upp vilka projekt som ska angripas och helst också slutföras före söndag, då barna kommer hem igen. Medan Maken ägnar dan åt att jaga färg, byggnadsteknisk information och virke kopplar jag själv av med översättning. Det är en lisa att få sitta ostörd inomhus vid datorn, och tittar jag ut ser jag att min ros blommar. En enda ros har jag skaffat, för jag tillhör inte dem som har nån hand med förädlade rosor (snårartade sorter ur den gammalsvenska floran är en annan sak, de sköter sig själva), men hon är i gengäld så dejlig att man dånar.

Mrs Nånting Som Jag Glömt heter hon. Jag är osäker på
hur färgerna visas på mina k. läsares skärmar, men hon
är i alla fall snarare aprikos än orange, fast med tydligt
orange i veck och under flikar. Se här nåt gott som de
envist långlivade snödrivorna medförde: hon hade ett
tryggt täcke ända tills tjälen gått ur marken, så hon slapp
förfrysa. Detsamma gäller en rad växter i trädgården.