nelly, jag heter nelly

Första lussetåget avhållet. Det var fint såklart, men eftersom kompmänskorna hade valt tonhöjder de själva trivdes med kunde ju barna med sina klara röster och korta stämband sjunga knappt sjunga med i nånting. Det påpekade jag för en av ledarna efter framträdandet; han blev hejdlöst sur och samtalet avslöts med hans argument att han faktiskt hade jobbat med barn i tretti år.

Mm. När nån påpekar för mig att carburettor inte ska översättas med växellåda, då svarar jag såklart att jag minsann har översatt 90 romaner så det där kan jag faktiskt. Nej. Att jag översätter skönlitteratur betyder inte att jag blir nån auktoritet på alla de specialområden som jag träffar på i mitt yrke. Och det faktum att man är pedagog betyder inte att man automagiskt blir logoped med åren. Med all uppenbar tydligheti det här fallet. (Fast att man inte tål att höra några synpunkter på det man gör, det är nog snarare en personlighetsfråga.)


Här är i alla fall lussetåget. Lillis var röd tomtetös och Julflickan tomtetjej i mjuk vit klänning. De gillar årets radiokalender och själv gillar jag när de ber att få lyssna på dagens avsnitt: den ena säger Nelly Wapp och den andra säger Nelly App, och det där är typiskt en sån sak som hamnar i Pollyannahåven.